Förra hösten påbörjade jag en ganska lång resa. En resa som började i väldigt hög fart när jag väl bestämde mig. På 18 veckor minskade jag 60 cm i omfång runt kroppen. Jag la om kosten, och började träna … mycket. Sedan började det lite tyngre arbetet, saker hände och rubbade min värld och jag fick inte riktigt ro till att fokusera. Så jag kom inte riktigt fram dit jag vill på det datumet jag sagt.
Men nu börjar det hända grejer igen. Man kan säga att den förändringen som skett i livet med skola, boende, extrajobb osv. har gjort att jag rör på mig extremt mycket mer än vad jag gjorde som kontorsnisse. Det är precis som att allt det där extra rinner av mig igen, så som det gjorde när jag började i höstas! Detta innebär att jag även gått under sträcket på 60kg, vilket har varit ett av målen. Detta delvis för att göra min konditionsträning lite lättare. Löpningen blir mycket enklare med mindre i släpa på. Ganska logiskt.
Att detta händer är så himla kul! När man kör fast så länge hittar man liksom på att ”det nog inte går” eller att man tappat lusten. Men det har man inte! Det behövdes bara lite vila. Så nu skulle man kunna säga att jag är inne på finliret i resan mot min drömkropp. Nu är det inte mycket kvar på höfterna och rumpan och magmusklerna (övre) börjar skymta fram.
Men ska jag gå djupare på detta ska jag faktiskt berätta vad som är det bästa av allt. Jag är glad nästan jämt. Om det beror på detta vet jag inte, men jag kan ärligt talat känna ett riktigt djup i mitt välbefinnande. Vi pratar mycket om det i skolan nu och hälsa över lag. För jag känner mig hälsosam. Jag känner mig lycklig, oavsett hur jag ser ut, vad jag har på mig eller var jag befinner mig. Jag är tacksam för att min kropp känns yngre än vad jag kan minnas ens tillbaka till då jag simmade. När jag fick massage senast så bekräftade min massör att jag är överrörlig. Att JAG är smidig som en katt! Det är bara jag och min mamma (som följt med på alla mina behandlingar genom åren) som kan intyga vilket genombrott det är för mig. Jag som inte ens kunnat nudda fötterna.
Så jag tänker fortsätta med det jag gör. För kroppen håller för två träningspass om dagen, den håller om träningen är varierad, om man inte gör det för att man måste utan för att man vill. Hälsa, enligt mig, handlar om att lyssna på kroppen. Jag skapar tystnad och lugn runtomkring mig för att höra vad som är rätt och inte. När kroppen är i rörelse och alla processer är igång så får man också reda på vad den vill. Jag vilar när kroppen vill vila, äter när jag är hungrig och tar det som kroppen vill ha ur kylskåpet. Förbud och måsten är inte hälsosamma, utan att faktiskt lyssna.
Så idag börjar det. Skall genomföra en diet på fem veckor. Känslan? Nervös! Men jag kan säga att just nu är jag en aning förbluffad. Jag åt frukost 06:30 imorse och först nu börjar jag bli hungrig. Haha! Åt något äckligt proteinklet och ägg och äggvita. Jag dog nästan vad äckligt det var. Jag är inte van vid att äta sött på morgonen. Banan är nästan för bra. Hursomhelst, nervös är vad jag är. Mest för att jag inte har den BLEKASTE om vad detta kommer innebära, hur jag kommer må, vad det gör för träningen och hur jag kommer reagera på att äta lite mer mejeriprodukter. Hellre det än att äta kött. Det kommer däremot bli lite mer fisk. Jag kommer inte gå in i detalj på hur dieten kommer se ut utan detta är ett rent test för att se vad som händer och hur kroppen reagerar. Förhoppningsvis ger det resultaten jag vill ha efter fem veckor.
Så det blir diet i Österrike! Väldigt intressant! Det är ju väldigt enkel mat så det bekymrar mig inte. I huvudsak någon proteinkälla, grönsaker och kesella. Tillskotten är beställda och hejåhå vad nervös jag är. När jag tittar på schemat nu så inser jag att jag kanske kommer få göra vissa regleringar. Det beror helt på hur mycket konditionsträning jag kommer köra. Tack vare min pulsklocka kommer jag dock kunna reglera kaloriintaget de tuffare dagarna så att jag orkar och inte det tar på musklerna. Har ju fortfarande mina spinningpass och min kärlek till löpträningen som jag inte tänker lägga åt sidan. Morgonpromenaderna kvarstår också för att göra Malte lycklig och för att det är ett underbart sätt att börja dagen.
Så diet it is. Spännande, nervöst och jättekul! Inget jag inte skulle göra om jag inte hade ett specifikt mål. Förra veckan gick jag och velade, hittade på ursäkter till att inte göra det, men så blev jag återigen påmind om varför. Då blir det en helt annan sak.
Man skulle nästan tro att jag fuskar med det där himlans måttbandet, men det gör jag inte! Fettdepåerna minskar vecka för vecka och jag håller vikten stadigt. En jätteviktig faktor för mig för att jag ska veta att jag lyckas bygga muskler samtidigt som jag minskar i omfång. Annars hade byggningen och alla timmarna på gymmet varit ganska meningslösa.
Enda anledningen till att man faktiskt lyckas med något som experterna bedömer som teoretiskt omöjligt är att man har ordentliga fettdepåer. En person som inte har det och bygger kan inte kombinera muskeltillväxt och den mängd konditionsträning jag ägnar mig åt. Det är för energikrävande och det har mycket att göra med olika hormonnivåer och andra substanser i kroppen som jag inte kan förklara. Så jag förstår ju att om jag ska satsa ordentligt på byggandet måste jag dra ned på konditionsträningen i viss mån. Det handlar ganska mycket om kaloriintaget också. Äter man tillräckligt kan man klara av det, men det blir tufft, om inte omöjligt, att genomföra en deff med ytterligare muskeltillväxt där det främst handlar om att minska underhudsfett för att få framträdande muskler.
Men jag är inte där än. Jag har mycket fett på kroppen kvar att bränna. Jag kan fortfarande greppa magen även om det är betydligt mindre. Samma gäller insida lår och en del på höft och rumpa, även om musklerna ovanför höftbenet verkligen börjar ta hävda sin rätt. Så jag kommer fortsätta med konditionsträningen ett par veckor till och sedan övergå till ett minskat kaloriintag och fokusera enbart på styrketräningen. Nu är det ju inte direkt så att jag ska tävla (haha, långt kvar dit) så jag ska inte ge mig på en extrem diet, utan bara anpassa så att jag mår bra samtidigt som jag är i riktigt bra form till det att jag ska skicka in ansökan till Talangjakten 2011.
Det är där mitt största fokus ligger just nu och jag fortsätter kämpa på. 10cm kvar till dagen jag ska fotograferas. Stenhård träning, blodsmak och brutal träningsvärk. Jag skulle vilja ha fokus på något speciellt, men det blir mest fokus på allt och helheten.
När jag tittar på statistiken känns det nästan lite overkligt. På sex mätpunkter har jag minskat 54 centimeter på 16 veckor. Varenda vecka har jag tänkt att ”nu börjar nog det hårda arbetet med att tugga en centimeter per 2 veckor” men så har det nästan aldrig blivit. Det var en vecka det stod still, samt totalt 2cm, men annars har det bara rasat. Nu har det gått ännu en sådan period. Jag har ökat intensiteten något, fler lågintensiva pass, bättre mat, mer koll, nytt kosttillskott. Det känns så jäkla bra! Jag tror morgonpromenaderna har ett viktigt finger med i spelet. Jag närmar mig första delmålet med stormsteg. Det som från början var uppsatt för 17 april spelade jag (totalt sett) förbi redan vecka 4, men nu är alla mätpunkter besegrade, hela sex veckor i förväg! GOOD GIRL! Nu ska det bara fortsätta såhär och jag når mitt nya delmål den 17 april och det stora målet 12 juni.
Vad som är intressant att notera i detta är att jag de senaste fyra veckorna stått still i vikt. Ligger stadigt på samma ställe vilket betyder att jag ökar avsevärt i muskelmassa samtidigt som jag minskar i fett. Hur underbart är inte det? Ingen diet, inga pekpinnar, bara sunt förnuft och nyttig mat. Så ska det alltid vara! Nedan finns en tabell för hur mycket som är kvar på varje mätpunkt. Helt och hållet rimligt med tanke på tidigare veckor!
Mätpunkter
Minskat 6 mars
Kvar 17 april
Kvar 12 juni
Vad (mitt på)
5
1
1
Lår (mitt på)
11
3
5
Rumpa (som störst)
12
3
5
Höfter (tre fingrar under naveln)
11
2
2
Midja (som smalast)
8
2
3
Byst (som störst)
7
0
0
Totalt
54
11
16
Det som kommer jobbas extra på är benen, men jag tror det kommer nu när jag lägger mer krut på löpträningen. Allt för idag. Nu är det sängdags.
Lite olika bilder och jag är inte helt avslappnad på den till höger, men den säcken potatis till vänster känns som ett dåligt skämt när man ser det så här. 2 veckor: -10 centimeter (-10) 4 veckor: -21,5 centimeter (-11,5) 6 veckor: -27 centimeter (-5,5) 8 veckor: -27 centimeter (0) 10 veckor: -32 centimeter (-5) 12 veckor: -41 centimeter (-9) 14 veckor: -43 centimeter (-2)
Det tuggar på i vanlig ordning. När jag mätte mig i söndags morse var det på gränsen att jag hade minskat den centimetern i midjan och den på höften, men helgens hårda arbete gav resultat och i måndags testade jag igen eftersom jag kände att det nog hade förändrats lite till ändå och se det hade det gjort! Höften går riktigt trögt. Mina lovehandles gillar att bo på min kropp och så gör även min rompa. Det är de ställen kvinnor vanligtvis lagrar fett (och enligt många ska ha fett). Jag är inte emot kvinnliga former på något sätt, men sen jag blivit av med nästan 10cm på rumpan kan jag ju känna att jag är lite mer proportionerlig. Att mina celluliter på lår och rumpa nästan är helt borta känns som den största segern. De har inte förstört mitt liv på något sätt, men jag mår bra mycket bättre utan dem. Som en dålig pojkvän, typ.
Det bästa för att fortsätta minska på rumpan och höfterna är att träna kondition. Just nu kan jag inte springa på grund av min fot, men jag bytte ut förra veckans konditionspass som vanligtvis består av 1-2 spinningpass (denna veckan 1) och 3 löppass till 3 spinningpass och ett pass på crosstrainern gymmet så ordnade det ju sig ändå. Belastningen på foten blir mycket mindre både på cykeln och crosstrainern som tur är. Jag trodde jag skulle gå under utan löpträningen, att jag skulle tappa, men det finns fler sätt att hålla uppe flåset.
Det är nog så att jag minskat det ”värsta” nu och nu blir det nog lite mer tålamodskrävande att fortsätta i denna riktningen. 14cm kvar. Sedan är jag i hamn och därifrån kan musklerna bara växa. Fördelningen på vad som är kvar ser ut så här:
Vad: -5cm-klar! Lår: -10cm2cm kvar Rumpa: -9cm8cm kvar Höft: -8cm3cm kvar Midja: -6cm3cm kvar Byst: -5cm-klar!
Laddar för kvällens två pass. Går idag in i period två och kör mitt fjärde pass, alltså 2:4. Är riktigt sugen på biceps idag. Ökar vikter, färre reps (8) och avslutar med ett spinningpass som jag leder. Taggad till tänderna! Idag är en braaa dag! Ser ni klockan på vänsterarmen, haha (alla fattar att det inte är höger eftersom jag kort i en spegel va?). Den har växt fast. Sover med den, äter med den och tränar med den. En utmärkt lekkamrat. I alla fall. En bild på dagens form nedan. Är inte så van vid detta att ta bilder på mig själv i en spegel, men det kanske kommer.
Två veckor: -10 centimeter (-10) Fyra veckor: -21,5 centimeter (-11,5) Sex veckor: -27 centimeter (-5,5) Åtta veckor: -27 centimeter (0) Tio veckor: -32 centimeter (-5) Tolv veckor: -41 centimeter (-9)
Sjukdomen gjorde verkligen sitt till. Det känns som en helt sjuk siffra, men så jävla rätt! Nu känns det verkligen i hela kroppen och jag börjar känna ben jag inte visste att jag hade. Jag är fortfarande ganska mjuk, haha, så det är lugnt, men jag har också en jäkla bit kvar till mitt mål. Jag har ju ett avstamp den 17 april, men nu har jag ännu ett avstamp den 12 juni. Dit har jag 16 centimeter kvar till. Jag kan verkligen se mig där! Varje gång jag sluter ögonen på kvällen visualiserar jag mig själv med runda kulor till axlar, stenhårda magmuskler och en rumpa av stål. Springandes, alltid springandes. Tanken är helt hisnande eftersom jag vet att jag är påväg åt helt rätt håll och att det kommer att gå. Med de här resultaten så kommer det tuffa på i en bra takt. Jag som trodde att det verkligt jobbiga och tunga började nu. So not truue! Sen får jag ju erkänna att sex dagar utan vettig föda gjorde sitt till. Jag ser det som en skjuts i rätt riktning och en bra bit på vägen!
Två veckor: -10 centimeter Fyra veckor: -21,5 centimeter Sex veckor: -27 centimeter Åtta veckor: -27 centimeter Tio veckor: -32 centimeter
Man kan ju säga att det går åt rätt håll. Jag är lite ojämn på varje mätställe. Vissa har jag gått om, medan jag stampar lite på andra. Lår och byst ligger jag 7 centimeter under, medan jag ligger 2 centimeter över midja och höfter, 1cm på varje, så det är ju inget att bli stressad över.
Vet ni vad det sjuka är i detta och varför jag valt att inte fixera mig vid vågen? Från att nästan alla kläder kändes obekväma och jag kände mig allmänt svullen (mer än vad jag förstod) så kan jag nu känna mig bekväm igen. Jag har minskat 32 centimeter på 10 veckor och har, nu kommer det, gått ner … 3kg.
Hur stört är inte det? Hur kan man minska i omfång med 32 centimeter och gå ner 3kg? Haha. Det är lite skrattretande. Enligt BMI är jag överviktig och behöver gå ner 2kg för att vara normalviktig och då har jag ett midjemått på 70cm (storlek S enligt tabell) Vet ni vad jag svarar på det? Fuck BMI. Det måste vara det dummaste viktmåttet som någonsin hittats på. Eftersom det inte mäter muskelmassa (som jag har en del av … eeh) är det ett helt värdelöst sätt att ta reda på om man är ”normal”. Sen har jag ju redan konstaterat, sedan länge, att jag inte är speciellt ”normal”.
Men jag fortsätter att tugga på. Som jag sagt tidigare är jag inne på finliret. Jag har bara 3 centimeter kvar till mitt totala mål, men 7cm om man kollar specifikt och inte räknar med de mått som jag gått om, som jag ska ha nått om 12 veckor. Jag har redan satt upp nya mål, men inte satt upp någon tidsram för det målet. Varken det eller styrkemål, men det kommer. En sak i taget, men jag har en känsla av att det kommer gå löjligt lätt när jag sätter igång vårens träningsschema. Laddad som bara den
Här sitter jag och ler förnöjt. Jag mätte mig imorse igen och det går bra nu!
Två veckor: -10 centimeter Fyra veckor: -21,5 centimeter Sex veckor: -27 centimeter
Vet ni vad det betyder? Jag har minskat 5,5 centimeter till! Mest på låren, men också midja och höfter. Rumpan går mest långsamt, haha. Inte helt oväntat. Jag har bara 8 (egentligen 10) centimeter kvar till mitt mål. Där jag är nu hade jag planerat att nå om ca 6 veckor till och så är jag redan där? Sjukt! Detta har jag kvar
Vad: Klart! Lår: Klart! Rumpa: 4cm Höfter: 5cm Midja: 1cm Byst: Klart! (gått om målet med 3cm, men kan börja öka igen)
Så egentligen har jag 10cm kvar för de delar jag önskat minska på. Hittills har allt gått så lätt att det nästan varit löjligt. Poff! Snart kommer jag i alla mina jeans igen och är utan mage och kärlekshandtag. Lycka! Jag undrar när det jobbiga börjar? Är det nu när de sista centimetrarna ska bort? Det är nog så. Nu är ”överflödet” borta och jag kommer börja jobba med underhudsfettet, jobba fram snygga konturer och fasthet. Men jag är positiv. Speciellt de här två veckorna när jag är ledig.
Jag har även lyckats öka 1cm runt axlarna den här perioden. Så totalt är jag uppe i 3cm ökning på sex veckor. Biceps är oförändrat och totalt är det 2cm på sex veckor.
Den 14 november tog jag mina mått och satte upp delmål och ett slutmål. Slutmålet är baserat på tidigare mått och vad som är rimligt. Typ som att jag drog åt måttbandet på de ställen jag önskar bli av med överskottet. Jag mätte även axlar och biceps där jag önskar öka i omfång.
För två veckor sedan gjorde jag min första mätning och fick resultatet:
Två veckor: -10 centimeter Fyra veckor: -21,5 centimeter
Jag har minskat 11,5 centimeter till! Det känns helt overkligt! Haha, två veckor till and I’m there näe, så är det inte riktigt. Första perioden är minskningen som störst och det kommer sedan ta lite längre tid. Men det är ganska lugnande att bara ha 13,5 centimeter kvar till den 17 april. Med den här kosthållningen och träningstempot (mitt springschema kommer öka och öka framåt våren) så är det ju inte helt omöjligt att springa förbi mina mål också
Vet ni vad det bästa är? Att jag mår så otroligt bra. Jag känner mig stark i kroppen, inte ett uns av förkylning (alla verkar ju ha både det ena och det andra den här perioden), och smärtorna i rygg och nacke har avtagit radikalt. För att inte tala om hur smärtan i benen har släppt. Det gör fortfarande ont när jag masserar, men det är inte ömt på samma sätt. Snart kommer jag att börja med ett tillskott som jag ska berätta lite mer om. Något jag tror extremt mycket på. Inga kemiska ämnen, bara ekologiska grönsaker och gräs i koncentrerad form, men jag berättar mer om det när jag fått hem det.
Senaste i Nätverket
Breakfast of today Godmorgon!
Körde på en lite onyttig frukost idag.... dock så vill jag påpeka att det är full
Vitt är det nya svarta på våren Vita naglar är läckert tycker jag. Fast när nagellacket är kasst är det mindre snyggt, därav a
Mot karlskrona Godmorgon! Nu har vi gått upp tidigt och packat bilen fullt med grejer. Precis hämtat linus och th
